Jag befinner mig just nu i huset i Italien, och en bloggerskas fantastiska arbetsmiljö kan ses på bilden här bredvid... Helt ok!! Solen skiner och det är ca 17 gr i skuggan, så jag sitter ute på terrasen och bloggar lite..
Lailas Bibliotek i Italien, är klart mindre än den som jag har i Sverige.
Men ändock så finns en samling böcker även här. Ca 80 st romaner, samt en massa böcker om Italien (förståss), lite kokböcker och en hel uppsättning av den klassiska Bra Böckers lexikon, från 70-talet, alltid bra att ha när man löser korsord, eller av annan orsak behöver slå upp något..
Romanerna är många dubletter från Sverige, som jag inte kunnat med att slänga, utan tagit med hit ned för att försköna mina bokhyllor med. Sen finns en hel del böcker som vänner haft med sig på semestrar och sen lämnat kvar, trevligt!!! Senast var den en kompis som lämnade kvar David Nicholls "En dag" som jag sträckläste vid nyårshelgen, då jag senast var här. En fantastisk roman, om ett par som man följer en och samma dag i 20 år. Dialogen i boken är underbar och bra skriven. Finns bara ett fel med boken och det är slutet, jag ska inte avslöja det här, men jag avskyr dåliga slut, så boken föll ganska mycket i skalan pga de sista sidorna.. Och som vanligt med bra böcker så har den filmatiserats.
På Skavsta flygplats köpte vi med oss varsin bok, en deckare (min mans) Viveca Stens "I natt är du död", en kriminalroman från Sandhamn. Och jag köpte Jamie Fords "Hotellet i hörnet av bitter och ljuv". Jag har ännu inte läst den, så jag kan inget säga om den. Jag får återkomma om det. Men dessa två blir kvar i Lailas Bibiliotek i Italien.
Att läsa böcker är en av det underbarast som finns. Och att ligga på en solstol på min terrass är ännu mera underbart... En liten hake bara; jag måste ha solglasögon och nu när jag har blivit så gammal att jag måste ha läsglasögon, så är det ett litet aber med två glasögon på varandra, men det funkar givetvis, oavsett om min man skrattar åt mig..
nu lägger jag mig och läser. Hej på er!
(474)
måndag 27 februari 2012
onsdag 22 februari 2012
Ny bokhylla ger glädje i livet...
Helt plötsligt så stod allt klart för mig. Att jag inte tänkt på det innan...?? Precis under fönstret, bredvid våra läsfåtöljer, var det en plats ledig, och bara väntade på en bokhylla... Hur har jag kunnat missa detta..??
Jag mäter upp och konstaterar att höjden får max vara 75 cm och bredden max 140 cm. Så jag tar mig till Ikea och hittar en hylla som är 174 hög (inkl fötter) och 120 cm bred, perfekt!!! Okey den fanns inte i så många olika färger el träslag, så jag fick ta det som fanns, valnöt!!.
Så underbart, helt plötsligt hade jag ca 2,5 m hyllmeter till för mina böcker.
Jag passade på att registrera mina nya böcker samtidigt som jag fick flytta om alla böcker igen. Tre nya böcker har inhandlats sen sist; Dawn French, skådespelare och komiker, har bland annat skrivit manus till Helt Hysteriskt som gick som tv-serie. Hennes nya bok heter "En liten smula underbar" och handlar om en familjs vedermödor, med tonårsbarn och annat problematiskt.... En rolig bok givetvis. Jag som själv har tonårsbarn ser fram emot att läsa den och kanske känna igen mig...
Anna-Karin Palms "Snöängel" är den andra nya boken i Laila Bibiliotek. Jag har tidigare hennes bok "Målarens döttrar" som jag älskade, en underbar roman. Jag hoppas att "Snöängel" ska vara lika fin.
Den tredje nya boken är Helena von Zweigbergks roman "Anna och Mats bor inte här längre". Om ett par som skiljer sig och hur de sen går vidare. Jag gillar Helena von Zweigbergk och hoppas att boken är så bra som mina förväntningar..
I den nya hyllan finns de sista T-Författarna, samt U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä, och Ö-Författare.
Jag flyttade om alla 1300 böcker, och helt plötsligt var den nya hyllan fylld.. Och lite luft finns nu i de gamla hyllorna, inte så mycket men ändock en och annan glipa där jag kan trycka in nya böcker, utan att behöva flytta om hela Lailas Bibliotek.
Tänk vad en liten hylla kan ge glädje... och förnöjsamhet... :)
Nästa blogg kommer ifrån Italien...
(442)
lördag 18 februari 2012
D-Författare
D-Författare är inte Deckar-Författare eller Diktare eller något annat på D, utan författare vars efternamn börjar på D.....
I Lailas Bibliotek finns 43 titlar med D-Författare, ovanligt lite kan man tycka, eftersom A- B- och C-Författare finns ca 70 st av varje (se tidigare blogg).
Den första D-Författaren är Arne Dahl, pseudonym för Jan Arnald. Som Arne Dahl skriver han kriminlaromaner, bl a de kritkerrosade böckerna om A-gruppen som har filmatiserats och sänds som tv-serie med namnet "Misteriosa".
Min favorit bland D-Författarna är Regine Deforges. En fransk författarinna, som faktiskt började med erotiska romaner, klassades som porr... (jag har ingen av dom i Laila Bibilotek....) Jag har 4 böcker av henne. Förutom "Svart Tango" så är det en triologi; "Den Blå Cykeln", "Paris ockuperad stad" och "I hämdens skugga" som är en berättelse om kärlek, passion och överlevnad under andra världskriget i Bordeaux. Mycket bra böcker, jag gav dom 5 poäng på min 5 gradiga skala. Triologin har även filmatiserats.
Några gamla klassiker finns också bland D-Författarna; Charles Dickens (som jag gjort en alldeles egen blogg om, se tidigare), Sven Delblanc, som skrev den fantastiska historien om "Hedebyborna" som gick som tv-serie i början av 1980-talet. Fjodor Dostojevskij, med sin otroliga roman "Brott och Straff". Alexander Dumas äventyrliga romaner; "De tre musketörerna" och "Greven av Monte Cristo" som jag bara har del 1 av... (som jag nämnt i tidigare blogg, kan inte med att slänga den, den är så vacker).
Det är otroligt vad många böcker filmatiseras, och hur man oftast tycker att boken är mycket bättre. Men jag har två romaner av Nelson De Mille; "På heder och samvete" och "Generalens dotter", båda böckerna är mycket bra, men även filmatiseringarna är klart sevärda. Speciell "Generalens dotter" med John Travolta.
En annan filmatisering är E L Doctorows roman "Billy Bathgate" med Dustin Hoffman. Handlingen är från 1930 talet, en ung man går som lärling hos Maffiabossen. Filmen är nästan bättre än boken (svårt att erkänna.. men sant! Men säg inget till någon!! :))
Två andra D-Författare som inte är kända för sitt fantastiska författarskap är Unni Drougge och Jörn Donner. Båda omskrivna i skvallerpressen... Drougges roman "Hella Hells Bekännelser" var ändock ganska bra, men omskriven i pressen pga skandalerna och porr inslagen.
Donners författarskap är begränsad, men läsvärd, 2,5 poäng på min 5-gradiga skala (För mig är han väldigt aktuell i och med romanen "Kärleken i Julia Anderssons liv" av Åsa Moberg, som jag läste ut i höstas. Där man kan läsa om Åsa Mobergs kärleksförhållande till Jörn Donner).
Den sista D-Författaren är Stanislav Dygat. Hans roman "Miraklet på Capri" handlar om ett kärlekspar på Capri, och hade det inte varit på Capri, så hade jag överhuvudtaget inte nämnt boken... Men Capri är ju en av de vackraste platserna på jordern, i mitt tycke...
D är en vanlig bokstav, men tydligen inte så vanlig Författarbokstav...
Hej på er, nu ska jag gå och se på skidor på tv...
(396)
I Lailas Bibliotek finns 43 titlar med D-Författare, ovanligt lite kan man tycka, eftersom A- B- och C-Författare finns ca 70 st av varje (se tidigare blogg).
Den första D-Författaren är Arne Dahl, pseudonym för Jan Arnald. Som Arne Dahl skriver han kriminlaromaner, bl a de kritkerrosade böckerna om A-gruppen som har filmatiserats och sänds som tv-serie med namnet "Misteriosa".
Min favorit bland D-Författarna är Regine Deforges. En fransk författarinna, som faktiskt började med erotiska romaner, klassades som porr... (jag har ingen av dom i Laila Bibilotek....) Jag har 4 böcker av henne. Förutom "Svart Tango" så är det en triologi; "Den Blå Cykeln", "Paris ockuperad stad" och "I hämdens skugga" som är en berättelse om kärlek, passion och överlevnad under andra världskriget i Bordeaux. Mycket bra böcker, jag gav dom 5 poäng på min 5 gradiga skala. Triologin har även filmatiserats.
Några gamla klassiker finns också bland D-Författarna; Charles Dickens (som jag gjort en alldeles egen blogg om, se tidigare), Sven Delblanc, som skrev den fantastiska historien om "Hedebyborna" som gick som tv-serie i början av 1980-talet. Fjodor Dostojevskij, med sin otroliga roman "Brott och Straff". Alexander Dumas äventyrliga romaner; "De tre musketörerna" och "Greven av Monte Cristo" som jag bara har del 1 av... (som jag nämnt i tidigare blogg, kan inte med att slänga den, den är så vacker).
Det är otroligt vad många böcker filmatiseras, och hur man oftast tycker att boken är mycket bättre. Men jag har två romaner av Nelson De Mille; "På heder och samvete" och "Generalens dotter", båda böckerna är mycket bra, men även filmatiseringarna är klart sevärda. Speciell "Generalens dotter" med John Travolta.
En annan filmatisering är E L Doctorows roman "Billy Bathgate" med Dustin Hoffman. Handlingen är från 1930 talet, en ung man går som lärling hos Maffiabossen. Filmen är nästan bättre än boken (svårt att erkänna.. men sant! Men säg inget till någon!! :))
Två andra D-Författare som inte är kända för sitt fantastiska författarskap är Unni Drougge och Jörn Donner. Båda omskrivna i skvallerpressen... Drougges roman "Hella Hells Bekännelser" var ändock ganska bra, men omskriven i pressen pga skandalerna och porr inslagen.
Donners författarskap är begränsad, men läsvärd, 2,5 poäng på min 5-gradiga skala (För mig är han väldigt aktuell i och med romanen "Kärleken i Julia Anderssons liv" av Åsa Moberg, som jag läste ut i höstas. Där man kan läsa om Åsa Mobergs kärleksförhållande till Jörn Donner).
Den sista D-Författaren är Stanislav Dygat. Hans roman "Miraklet på Capri" handlar om ett kärlekspar på Capri, och hade det inte varit på Capri, så hade jag överhuvudtaget inte nämnt boken... Men Capri är ju en av de vackraste platserna på jordern, i mitt tycke...
D är en vanlig bokstav, men tydligen inte så vanlig Författarbokstav...
Hej på er, nu ska jag gå och se på skidor på tv...
(396)
tisdag 14 februari 2012
Charles Dickens
Innan jag tar itu med alla D-Författarna, ska jag skriva några rader om en av dom, Charles Dickens, som i dagarna skulle fyllt 200 år... om han levt.. (!!)
(Jag måste säga att det är klart trevligare att fira en storhets födelsedag än dödsdag. Som t.e.x. för August Strindberg, som firas för att han dog för 100 år sedan. Konstigt att "fira" dödsåret..(??) Lite grann av Långfredag över det)
Nåväl Charles Dickens, var en engelsk författare som skrev fantastiska romaner. Han började som Följetongsförfattare under den Viktorianska eran. Han skapade underbara romankaraktärer, och skrev med stor berättarkonst. Ansågs som en av de största engelskspråkiga författarna under den tiden.
Mitt första möte med Charles Dickens var 1968, då en klasskamrat fyllde 12 år och bjöd oss alla på filmen "Oliver", som var en musical gjord efter hans roman "Oliver Twist".
Jag kommer ihåg att jag kom hem och var alldeles salig över filmen, jag tyckte den var helt fantastisk. Filmen vann hela 6 Oscars, vid Oscarsgalan 1969. Så då förstår ni att det inte bara var jag som tyckte den var fantastisk...
Jag minns hur tagen jag var av det hårda livet i fattighuset och sen när Oliver kom till London, hur smutsigt och tufft livet var på bakgatorna, hur elak och slibbig mr Fagin var.
Men också hur bra och fint den slutade, där tjuvar åkte fast och Oliver blev räddad och även fick veta vilka hans föräldrar var. Jag älskar lyckliga slut!!
Kanske jag inte tänkte så mycket på författaren, då när jag var 12 år, men "Oliver Twist" fastnade i mitt huvud.
Sen på högstadiet, fick vi läsa "David Copperfield", som är en självbiografisk bok, även om det inte uttalades som en sådan, som handlar om David (Charles) uppväxttid, med hårda skollärare osv. Och även fast det var en läxa så slukade jag den med glädje och entusiasm.
Långt senare, när de värsta ungdomsåren passerat, och jag var mamma och inte längre ägnade mig åt discodans och barliv, så råkade jag av en slump fastna framför tv.n som visade "Nicholas Nickleby". En teateruppsättning från någon Londonteater, som visades i svensk tv. Jag var som helt uppslukad av teaterföreställningen. Allt var grått och svart och väldigt primitiv scendekor. Några brädor och plank som var uppbyggt till ett tvåvåningshus, i genomskärning. Det var allt, men åhh vilket skådespel.
Nicholas Nickleby är den genomgode pojken vars far dör, familjen är utblottad och tvingar honom och hans mor och syster att flytta till London, till faderns bror. Tyvärr visar det sig att farbrodern är elak och inte alls vill hjälpa till. Nicholas skickas till en byskola som drivs av en ännu elakare man som utnyttjar barnen. Åhh så grymt. Jag led så med den förståndshandikappade Smike, som jobbade som slav åt den elaka läraren Squeers. Och Nicholas får det inte lätt, men blir vän med Smike och de tillsammans rymmer. Och som alla Dickens romaner, så vinner godheten och allt slutar lyckligt!!
I Lailas Bibiliotek finns två Dickensromaner; "Oliver Twist" och "Hårda Tider".
Tänk att det kom fram så många bra engelska författare, kvinnliga och manliga, under den Viktorianska eran...!!??
(352)
(Jag måste säga att det är klart trevligare att fira en storhets födelsedag än dödsdag. Som t.e.x. för August Strindberg, som firas för att han dog för 100 år sedan. Konstigt att "fira" dödsåret..(??) Lite grann av Långfredag över det)
Nåväl Charles Dickens, var en engelsk författare som skrev fantastiska romaner. Han började som Följetongsförfattare under den Viktorianska eran. Han skapade underbara romankaraktärer, och skrev med stor berättarkonst. Ansågs som en av de största engelskspråkiga författarna under den tiden.
Mitt första möte med Charles Dickens var 1968, då en klasskamrat fyllde 12 år och bjöd oss alla på filmen "Oliver", som var en musical gjord efter hans roman "Oliver Twist".
Jag kommer ihåg att jag kom hem och var alldeles salig över filmen, jag tyckte den var helt fantastisk. Filmen vann hela 6 Oscars, vid Oscarsgalan 1969. Så då förstår ni att det inte bara var jag som tyckte den var fantastisk...
Jag minns hur tagen jag var av det hårda livet i fattighuset och sen när Oliver kom till London, hur smutsigt och tufft livet var på bakgatorna, hur elak och slibbig mr Fagin var.
Men också hur bra och fint den slutade, där tjuvar åkte fast och Oliver blev räddad och även fick veta vilka hans föräldrar var. Jag älskar lyckliga slut!!
Kanske jag inte tänkte så mycket på författaren, då när jag var 12 år, men "Oliver Twist" fastnade i mitt huvud.
Sen på högstadiet, fick vi läsa "David Copperfield", som är en självbiografisk bok, även om det inte uttalades som en sådan, som handlar om David (Charles) uppväxttid, med hårda skollärare osv. Och även fast det var en läxa så slukade jag den med glädje och entusiasm.
Långt senare, när de värsta ungdomsåren passerat, och jag var mamma och inte längre ägnade mig åt discodans och barliv, så råkade jag av en slump fastna framför tv.n som visade "Nicholas Nickleby". En teateruppsättning från någon Londonteater, som visades i svensk tv. Jag var som helt uppslukad av teaterföreställningen. Allt var grått och svart och väldigt primitiv scendekor. Några brädor och plank som var uppbyggt till ett tvåvåningshus, i genomskärning. Det var allt, men åhh vilket skådespel.
Nicholas Nickleby är den genomgode pojken vars far dör, familjen är utblottad och tvingar honom och hans mor och syster att flytta till London, till faderns bror. Tyvärr visar det sig att farbrodern är elak och inte alls vill hjälpa till. Nicholas skickas till en byskola som drivs av en ännu elakare man som utnyttjar barnen. Åhh så grymt. Jag led så med den förståndshandikappade Smike, som jobbade som slav åt den elaka läraren Squeers. Och Nicholas får det inte lätt, men blir vän med Smike och de tillsammans rymmer. Och som alla Dickens romaner, så vinner godheten och allt slutar lyckligt!!
I Lailas Bibiliotek finns två Dickensromaner; "Oliver Twist" och "Hårda Tider".
Tänk att det kom fram så många bra engelska författare, kvinnliga och manliga, under den Viktorianska eran...!!??
(352)
söndag 12 februari 2012
C-Författare, mer än hälften är Deckare..
C-Författare är inte som c-vitaminer bland vitaminer, utan författare som har efternam som börjar på C.... :)
Men för vissa kan säkert många C-Författare vara som en vitamininjektion, om man gillar Deckare och Kriminalromaner.
Jag har 68 titlar med C-Författare i Lailas Bibliotek, och mer än hälften av dom är Deckare och Kriminalromaner. Så gillar man sådana böcker vill jag rekommendera er att söka bland C-Författare.
Den författaren som står för flest antal titlar bland C-Författarna är Tom Clancy med 10 st (deckare..), och därefter kommer Michael Connelly med 9 st (deckare...), Agatha Christie 5 st (kriminalromaner) och Patricia Cornwell 4 st (kriminalromaner).
Ja, där ser ni, väldigt många Deckare kan man säga, och därtill kommer en hel del andra deckarförfattare, som bara stoltserar med 1 titel var, som Hans Capelen och Steven L Carter och Nicholas Conde´ bland andra.
Jag är ju ingen passionerad Deckarläsare, minst sagt, men däremot min man, som bygger på mitt bibliotek med dessa romaner. Vissa har jag inhandlat själv, så som Agatha Christie, som är kult. Och klassikern" Månstenen" av Wilkie Collins, en Kriminalroman i min smak, inte så mycket våld och blod, utan mera list och slughet.
Nu är det ju så att det är just Deckare som är mest populära, de böcker som säljer mest och flest. Men det betyder inte att jag ska krusa för detta klientel, ack nej! Detta är min blogg och där skriver jag om vad jag vill.... Härlig känsla!!
Nä, jag föredrar ju mera drama och kärleksromaner, gärna böcker med både ock.. Såsom Tracy Chevaliers "Flickan med pärlörhänge" som är en underbar roman om när och hur konstnären Johannes Vermeer målade den kända tavlan Flickan med pärlörhänge. Utspelas i Belgien på 1600-talet. Den har även filmatiserats, där Colin Firth är konstnären, och som allt den underbara Colin gör, blir det bra....
Paulo Coelhos romaner är också favoriter, typ "Alkemisten" som blev så ofantligt populär, sålts i mer än 46 milj ex.... (jag förstår det), eller "Elva Minuter" som är fantastisk. Den handlar om en flicka i Brasilien som blir lurad att bli prostituerad. Elva minuter syftar på hur lång tid det tar att tillfredställa en man... Har inget att tillägga i detta....
I samlingen finns även en nobelpristagare; J M Coetzee. Hans fantastisk roman "Onåd" är en 5.a på min femgradiga skala, underbar bok!! Det är en av de få gånger som jag förstod Nobelkommitten...
Övriga böcker i C-Författarsamlingen är bl a James Clavells "Shogun" (vem kommer inte ihåg tv-serien med Richard Chamberlain?), Victoria Claytons "Förnuft och Dårskap", Hillary Clintons självbiografi; "Levande Historia". Shirley Conrans "Lace", Avery Cormans "50".
Josephine Cox,s roman "Dit längtan bär" (Sagan om Emma) en storslagen bok om Emma från 1800 talet och framåt. Hon föds i England och sen till Australien som straffånge. Grym!! Men bra!
En novellsamling av John Cheever, underbara och fina noveller.
Om rasismen i 40-talets Amerika av Erstin Caldwell (C-Författarnas första bok).
Sex och intrig av Jackie Collins.. Ja, man kan hitta mycket bland C-författarna.
Den sista boken bland C-författare är också en 5-poängare. Michael Cunninghams "Timmarna", pulitzerprisbelönade romanen som väver samman tre kvinnors liv, från olika epoker 1920-tal, 1950-tal, och 2000-tal genom romanen Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Den filmatiserades också, och Nicole Kidman som spelade just Virginia Woolf fick en Oscar för den rollen. Julianne Moore och Meryl Streep spelade dom andra två kvinnorna, också mycket bra.
C-Författar-delen i Laila Bibliotek ser ändå ut att passa dom flestas smaker....
Nu kallar min man på mig, med pinjenötsbiffar... mmm
(331)
Men för vissa kan säkert många C-Författare vara som en vitamininjektion, om man gillar Deckare och Kriminalromaner.
Jag har 68 titlar med C-Författare i Lailas Bibliotek, och mer än hälften av dom är Deckare och Kriminalromaner. Så gillar man sådana böcker vill jag rekommendera er att söka bland C-Författare.
Den författaren som står för flest antal titlar bland C-Författarna är Tom Clancy med 10 st (deckare..), och därefter kommer Michael Connelly med 9 st (deckare...), Agatha Christie 5 st (kriminalromaner) och Patricia Cornwell 4 st (kriminalromaner).
Ja, där ser ni, väldigt många Deckare kan man säga, och därtill kommer en hel del andra deckarförfattare, som bara stoltserar med 1 titel var, som Hans Capelen och Steven L Carter och Nicholas Conde´ bland andra.
Jag är ju ingen passionerad Deckarläsare, minst sagt, men däremot min man, som bygger på mitt bibliotek med dessa romaner. Vissa har jag inhandlat själv, så som Agatha Christie, som är kult. Och klassikern" Månstenen" av Wilkie Collins, en Kriminalroman i min smak, inte så mycket våld och blod, utan mera list och slughet.
Nu är det ju så att det är just Deckare som är mest populära, de böcker som säljer mest och flest. Men det betyder inte att jag ska krusa för detta klientel, ack nej! Detta är min blogg och där skriver jag om vad jag vill.... Härlig känsla!!
Nä, jag föredrar ju mera drama och kärleksromaner, gärna böcker med både ock.. Såsom Tracy Chevaliers "Flickan med pärlörhänge" som är en underbar roman om när och hur konstnären Johannes Vermeer målade den kända tavlan Flickan med pärlörhänge. Utspelas i Belgien på 1600-talet. Den har även filmatiserats, där Colin Firth är konstnären, och som allt den underbara Colin gör, blir det bra....
Paulo Coelhos romaner är också favoriter, typ "Alkemisten" som blev så ofantligt populär, sålts i mer än 46 milj ex.... (jag förstår det), eller "Elva Minuter" som är fantastisk. Den handlar om en flicka i Brasilien som blir lurad att bli prostituerad. Elva minuter syftar på hur lång tid det tar att tillfredställa en man... Har inget att tillägga i detta....
I samlingen finns även en nobelpristagare; J M Coetzee. Hans fantastisk roman "Onåd" är en 5.a på min femgradiga skala, underbar bok!! Det är en av de få gånger som jag förstod Nobelkommitten...
Övriga böcker i C-Författarsamlingen är bl a James Clavells "Shogun" (vem kommer inte ihåg tv-serien med Richard Chamberlain?), Victoria Claytons "Förnuft och Dårskap", Hillary Clintons självbiografi; "Levande Historia". Shirley Conrans "Lace", Avery Cormans "50".
Josephine Cox,s roman "Dit längtan bär" (Sagan om Emma) en storslagen bok om Emma från 1800 talet och framåt. Hon föds i England och sen till Australien som straffånge. Grym!! Men bra!
En novellsamling av John Cheever, underbara och fina noveller.
Om rasismen i 40-talets Amerika av Erstin Caldwell (C-Författarnas första bok).
Sex och intrig av Jackie Collins.. Ja, man kan hitta mycket bland C-författarna.
Den sista boken bland C-författare är också en 5-poängare. Michael Cunninghams "Timmarna", pulitzerprisbelönade romanen som väver samman tre kvinnors liv, från olika epoker 1920-tal, 1950-tal, och 2000-tal genom romanen Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Den filmatiserades också, och Nicole Kidman som spelade just Virginia Woolf fick en Oscar för den rollen. Julianne Moore och Meryl Streep spelade dom andra två kvinnorna, också mycket bra.
C-Författar-delen i Laila Bibliotek ser ändå ut att passa dom flestas smaker....
Nu kallar min man på mig, med pinjenötsbiffar... mmm
(331)
torsdag 9 februari 2012
Böcker är vackert
Böcker är vackert!! Bokhyllor fulla med böcker är vackert!!
Jag vet att det finns människor som inte håller med mig. Som använder bokhylla att ställa vaser, skålar eller andra vackra saker på. Jag skulle kunna tänka mig att ha en vacker skål eller annat fint som pryder min hylla, också... Men i mitt fall så finns det inte plats. Och måste jag välja så blir det böcker!!
Jag respekterar givetvis de människor som väljar att inte ha en enda bok framme. Men denna blogg är min blogg och ska handla om böcker, så jag får skriva vad jag vill... Ha ha, härligt.
Så dagens blogg ska handla om mina vackra bokhyllor, fyllda med allsköns bokryggar i olika färger och mönster.
Min passion för böcker gör att även den slitnaste pocketbok får sin plats i mina hyllor. Typ Judith Krantzs "Mistrals daughter", som någon hade med sig på badstranden och ser ut därefter.
Även gamla slitna skinnläderklädda volymer, som gått sönder lite och det hänger en och annan sleif på sned. Som Mitchels "Borta med vinden" från 1939 i originalutgåva... (svensk översättning)
Till och med Alexander Dumas "Greven av Monte Cristo" Del 1 får trängas bland andra D-författare, även om Del 2 inte finns kvar, av någon konstig orsak.. Det är ju inte så kul att bara läsa halva boken, men jag kan inte med att slänga den, den är så vacker, i gammalt brun/gult skinnmönster.
Det är något med Det Skrivna Ordet som gör att jag inte kan slänga en bok.
Det finns många sätt att placera sina böcker i hyllorna. En del sorterar dom efter färg, alla röda ryggar bredvid andra röda ryggar, som sen övergår i oranga böcker osv. Rena regnbågen i hyllorna.
En del väljer att sortera efter genrer och en del efter storlekarna på böckerna. Och en del har ingen ordning alls, utan ställer in dom vartefter som de köper nya, och placerar där det finns plats.
Ja alla sätt är bra, bara man är nöjd.
Jag sorterar mina böcker efter författarnas efternamn, i bokstavsordning. Vilket gör att det blir väldigt rörigt i hyllorna, i färger och former. Dessutom så ligger en del på tvärs, över och/eller under en annan bok, allt för att varje utrymme ska fyllas. Även om man inte tror det, så finns det ett system, förutom bokstavsordningen. Det är ett genomtänkt system, där liggande böcker ligger på ett speciellt sätt och stående på sitt sätt.. Med andra ord är det ordning i oordningen..
Och så vackert, det röriga och brokiga skaran av böcker är så vackert. Estetiskt vackert i mina ögon. Och harmoniskt faktiskt... Jag finner ro i själen när jag tittar på mina bokhyllor. Hur rörigt och ostrukturerat det än är.
Men alla böcker; Pocket, skinnvolymer, moderna med fina konvuolut, 50-60 talsböcker med strikta texer, alla får sin plats i mina hyllor, jag ratar ingen. Nya eller gamla sönderlästa gör det samma, alla är barn i min bokfamilj...
Hej på er nu lägger jag mig i badet och läser en ...bok!!
tisdag 7 februari 2012
Reflektion
Tidigt i morse, några timmar innan jag normalt skulle gå upp, och kämpade med att somna om, då kom jag att tänka på följande:
Om man väger alla böckerna jag har, så måste det komma upp i anselig vikt.. jaa, herregud, flera mansvikter...
Så nu ikväll har jag vägt några böcker (jag tänker ju inte väga alla 1300 st. utan försöka räkna ut en snittvikt).
Jag tog således den tyngsta boken: John Le Carre´s samlingsbok av Smiley-deckare (3xSmiley) och vägde den. Köksvågen som bara tar 1 kg räckte inte till, utan jag fick gå på det tyngre artillerit och fram kom "fiskvågen", en handkrok som är toppen att använda till väskorna när man ska flyga med Ryan air.. :) Boken vägde 1,2 kg. Som tur är så gillar inte jag Le Carre´ så jag har inte gett mig på denna mastodont (den går ju inte att ligga i badet och läsa...). Le Carre´s deckarromaner är så röriga. Och så många människor. Det är jättejobbigt att komma in i boken. Och intrigen är oftast väldigt komplicerad, så en vanlig tjej som jag har svårt att hänga med. Men han är sedd som en av vår tids bästa deckarförfattare, så det är antagligen jag som har fel...
Sen så tog jag den lättaste boken i mitt bibliotek och fann så Alexander Skantzes fantastiska lilla roman "Grattis Gud" som jag köpte i en billig pocket för många år sen. Den blev ofantligt populär på 90-talet och Alexander, då endast 23 år, blev kallad 90-talets Ulf Lundell. Nu så här i efterhand kan man ju konstatera att någon Ulf Lundell blev han inte, men boken är bra. Alexander skildrar huliganen Lennys liv inifrån. En aggresiv och brutal ung man...
Denna lilla bok vägde endast 100 gr.
Då kan man säga att snittet bli ca 0,5 kg (ok egentligen lite mer, men för enkelhetens skull så kör vi på det).
0,5 kg x 1300 = 650 kg. Herregud jag har böcker som väger 650 kg... minst!! Hoppas hyllorna håller.
Och då kommer ju tankarna givetvis (??) hur många sidor finns det i mina hyllor.??
Ok, den tjocka boken har 1 290 sid och den lilla 132 sid. Snittet blir alltså mer än 500 sid. Men för enkelheten skull så kör vi här också med 500 sid.,
500 x 1300 = 650 000 sidor..!!! Svindlande. Jag har ju inte läst alla dessa sidor, men åtminstone 60-65%..
Sen så kan man fundera hur långt det blir om man lägger ut alla böcker på en lång rad...??
Jag mäter böckerna och de flesta är ca 19-23 cm. Så vi bestämmer helt frankt att snittet är 22 cm.
22 x 1300 = 28 600 cm vilket är 286 m!! Ha ha, jag kan alltså lägga ut böcker hela vägen upp till Puben uppe vid centrum. Kanske ska testa det nästa gång vi går upp och tar ett glas... ha ha
Ja, såna tankar har jag om nätterna.... Vi får se om det är något annat som jag ska mäta imorgon... Godnatt!
måndag 6 februari 2012
B-Författare.
B-författare är inte som "b-skådisar" bland skådespelare, utan är minst lika bra som de andra författarna, men börjar sina efternamn med B...
I Lailas Bibliotek finns det 69 titlar med B-författare.
Den första är Lauren Bacall. Hennes självbiografi "Jag Själv" blev en bästsäljare på sent 70-tal. Hon var en hyllad Hollywoodstjärna (inte en b-skådis hi hi), och hade varit gift med Humphrey Bogart, så det var många som ville läsa om hennes liv och skvaller. Men faktum var att boken i sig var riktigt bra..
Den författaren som står för flest titlar bland B-författare är Maeve Binchy, som har 7 titlar i mitt bibliotek, och det beror givetvis på att jag gillar henne, samt att hon är enormt produktiv. De som jag främst kan rekommendera är "Huset vid Tara road" och "När ödets stjärnor faller". Båda har filmatiserats, och som vanligt blir jag lite besviken när filmen inte alls fångat bokens uppslukande magi. Speciellt "När ödets stjärnor faller", som heter Circle of friends på engelska och film, den blev jag hemskt besviken på.. Så läs boken istället!!! En annan bra roman av Maevy Binchy är "Glassjön", som är väldigt känslosam, då en mor försvinner och alla tror att hon drunknat, men egentligen har hon rymt. Hur man kan göra det som mor... ??
Dan Brown är också produktiv och populär i Gjertzka hemmet (mest min man). Vi har 5 titlar, och alla handlar om Professor Langdon. Den Första; "Da Vinci koden" tycker jag är bäst.
Man kan inte prata om B-författare utan att nämna systrarna Bronte´, dessa klassiker inom engelsk litteratur. För er som läst tidigare blogg, vet att jag är passionerat förtjust i Jane Austen, och systrarna Bronte´är från samma tidsperiod. Men systrarna Bronte´är lite "farligare", lite mera råare och syndigare. Romanerna utspelar sig inte bara från dom fina salongerna, utan även i de fattigare kvarteren. Jag gillar bäst Charlotte Bronte´, hennes "Jane Eyre" är en strålande roman. Systern Emelys "Svindlande höjder" är också en fantastisk historia.
Bland B-författarna har jag två nobelpristagare.. Saul Bellow och Pearl Buck. Jag föredrar Pearl Buck än Saul Bellow... Pearl Bucks "Porträtt av ett äktenskap" är en mycket bra roman. Saul Bellows " Professorns december" läste jag för säkert 25 år sen, och förstod väl inte då varför han hade fått nobelpriset, men kanske om jag läste om den idag skulle förstå... Förhoppningsvis har jag blivit en aning klokare...
Resten av B-författarna är en brokig samling; bl a David Baldacci, Christiaan Barnard (hjärtkirurg som gjorde hjärttransplantationen till en bästsäljare), Karen Blixen, Giles Blunt (hans "Fruset offer" var bland de hemskaste jag läst, men också en av de bästa deckare...), Ernst Brunner, John Buchan (klassisk deckare "De 39 stegen") osv.
Den sista i bokstavsordningen är Howard Buten, med sin roman "När jag var fem dödade jag mig"... Ja, ni hör ju själva, den var ju ingen skojfrisk roman precis, inte speciellt bra heller...
Avslutningsvis ska jag nämna två gamla svenska klassiker som håller än, Hjalmar Bergmans "Clownen Jac" och Frans G Bengtsson "Röde orm".
Ska jag välja någon av dessa 69 böcker så är det "Röde orm" som är bäst, den toppar alla B-författarnas böcker!!! En av de få böckerna som jag fick min son att läsa, och dessutom tyckte om!!
lördag 4 februari 2012
Lördagsnöje
Svinkallt ute, och varmt och lugnt i vårt hus. Pyjamasen blir kvar på kroppen hela dagen. Helt rätt stämning för mitt favorit nöje, Leka Bibliotekarie´. Kanske fel klädsel, men det passar i Lailas Bibliotek.
Jag börjar med att starta upp min Macintoch, (se tidigare inlägg) och lägger upp mina nya böcker.
Dom har samlats på hög och är nu uppe i 15 st. Allt från Deckare (min mans) till romantiska romaner (mina).
De mest namnkunniga är Kerstin Ekmans "Grand Final i Skojarbranschen" som, enl de flesta recensenter, borde ha vunnit Augustpriset, eller åtminstone varit nominerad. Den ska bli spännande att läsa (men först vill jag läsa hennes roman "Mordets Praktik" som är en vinkling på Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas" där Ekman skildrar samma shistoria, fast ur Prästfrun Helgas synvinkel. Samma sak har Bengt Olsson gjort i sin "Gregorius" fast ur prästens synvinkel, åhh vad många böcker jag har att läsa..)
En annan ny bok är Ulf Lindströms "En God man" som har fått skyhöga betyg av de flesta recensenterna, 5 poäng av Gomorron-tv-recensenterna. Min man har läst den men tyckte att den var sådär... Men det behöver inte betyda så mycket, han gillar mest deckare..
Paulo Coelhos "Viktoria bestämmer sig för att dö". Hoppas den är lika bra som "Alkemisten"...
Björn Ranelids " Kniven i Hjärtat". Vi får se om jag förstår det Ranelidska språket.. ha ha.. Jag har läst flera av honom förut och det har gått bra, jag gillar hans böcker, främst är "Min son fäktas mot världen", i min smak.
Sheila O´Flanagans "Den Perfekta Mannen", irländskan som är så grymt populär, likt Maeve Binchy. Det ska bli intressant att höra hur hon som är Irländska kan ha träffat min man!!?? för han är den perfekta mannen..
En roman som jag är lite extra nyfiken på är den danska författaren Anne Fortiers "Julia" som utspelar sig i Siena i Toscana, inte långt från vårt hus i Umbrien. Jag har aldrig hört talas om denna författare förut, men jag ska ge henne chans, tack vara kopplingen till Siena, som är min favoritstad i Italien.
Och övriga författare var bl a Jonas Gardell, Jan Guillou, Kim Echlin, Roslund&Hellström, osv...
Nåväl alla 15 böcker registrerades, och jag tar högen till hyllorna. Nu börjar det roliga; flytta böcker, packa böcker, pussla böcker i hyllorna. Det är så trångt att varje ledigt utrymme måste fyllas. Och dessutom ska de stå i bokstavsordning. Se bild ovan!
Två av de 15 författarnas namn började på B, så ca 1200 böcker fick flyttas om, åhhh vad härlig!
Jag satte på en skön och stämningsfull skiva, Svante Thuressons En salig man, från 1993. Passsade jättebra.
jag höll på i ett par timmar och uppslukad av mina böcker så till den milda grad att jag glömde skidskytte på tv... Men det gick inget bra för svenskarna i alla fall...
Nu ropar min man att skaldjurssoppan är klar, mm smaskens...
fredag 3 februari 2012
Röda Näckrosor i Tiveden
Min syster Maria Fogelberg Nelson har skrivit två romaner, en från 1970-talets Midsommarkransen, och en från sent 1300 tal. jag har bara fått äran att läsa den senare. Jag hoppas jag får förmånen att även läsa den första, det ryktas om att jag är med på ett hörn i den boken.... (lite svårt att vara med i den andra.. så gammal är jag inte..)
Igår kväll avslutade jag romanen "Röda Näckrosor i Tiveden". jag har suttit som klistrad varje kväll vid min dator, (hon har skickat manuset per mail och att skriva ut 400 sid kändes som lite jobbigt) gråtit, skrattat och bara njutit. Vilken fin roman!!
Den utspelar sig på Kinnekulle (Arn-riket, och i nästan samma tidsålder) sent 1300 tal. Ingrid och Ulf blir kära, föräldrarna ser ett mycket passande parti, släkt och gårdar gifter in sig med varandra. Bra start och allt känns jättefint.
Men så en natt blir Ingrid våldtagen av Herreman Matts, storgodsägaren. Han tar hennes oskuld, och hon är skändad. Men inte får han något straff inte, utan Ingrid blir straffad till döden om inte hennes far går med på att hon blir frilla till Herreman Matts. Pest eller kolera kan man säga.... (Vilket liv det var i Sverige på den tiden, rena rama talibanlivet).
Men Ulf som är kär och älskar sin Ingrid, våndas med att någon annan tagit hennes oskuld och samtidigt känner att han inte kan leva utan henne, skändad eller inte..
Så när Ingrid är på väg till gården där hon ska bli frilla åt Herremannen Matts, rövar han bort henne och de rymmer tillsammans.
Följden blir givetvis att de blir jagade och måste fly långt bort. De tar sig till de mörka skogarna i Tiveden, de får hjälp av Ulfs kamrater och Ingrids bror.
Sen fortsätter romanen med ett tufft liv för Ulf och Ingrid. Både sorgliga och glada stunder får man uppleva som läsare. De är unga och oerfarna, både med sex och samlevnad. Det pågår krig, där Ulfs kamrater, som är riddare, får strida och blir sargade. Vi får även möta Drottningen och dess hov.
Maria, min syster och författaren, har skildrat allt så verkligt. Maria använder gammeldags text, som kan vara lite svårt i början, men efter några sidor känns det fullt naturligt.
All kunskap om örtlära, kläder, mat och hur man överhuvudtaget levde på den tiden, är jag djupt imponerad av. Nåväl, min kära syster Maria har läst etnologi och religionshistoria på universitet, och även arkeologi, så baskunsapen finns. Men i övrigt måst författaren gjort en grundlig research, som måst tagit enorm kraft och tid.
Förutom att romanen är mycket underhållande, så ger den en bra bild hur livet var på sent 1300-tal. Och som sagt, jag grinade, skrattade och bara njöt av underhållningen.
Jag har dessutom lärt mig varifrån Ronja har fått sitt "vårskrik" ifrån... Så avslutas boken... Läs den, och ni får också veta..
Maria, jag hoppas att jag så småningom får en "riktig" bok i min hand, som jag kan sätta in bland mina F-författare i bokhyllan.
Jag önska att alla fick möjlighet att läsa den!!
torsdag 2 februari 2012
Jane Austen
Jane Austen, min stora passion!!
För er som ännu inte förstått hennes storhet, hoppas jag att detta kan bidra till att ni alla rusar ut till en bokhandel nära dig, och köper allt ni kan komma över av denna fanstastiska författare.
Jane Austen levde i England (1775-1817), strax innan den viktorianska perioden, då kvinnor var kyska och pryda. Då den högsta erotiken var när mannen la sin hand över kvinnans hand... (Min mans not)
Hon dog allt för tidigt, endast 41 år, och ogift. Enligt vad det skrivs om henne, så fanns det friare, och uppvaktande kavaljerer. Men hon var endast intresserade av en man. Men som prästdotter fanns det inte mycket pengar och mannen ifråga var inte heller stadd i kassan, så han var nödgad att gifta sig rikt.
Detta dilemma är oftast med i hennes romaner, med ganska mycket ironi över engelsk aristokrati och dess strikta och underliga regelverk, speciellt gällande för kvinnor, som inte hade mycket att säga till om. Och döttrar som inte kan ärva, utan bara söner. Dessa kvinnor som står utan bostad och pengar, och måste bli försörjda av sin bror eller kusin eller annan arvtagare. Förlita sig på hans snällhet.
Men i Janes romaner slutar det alltid lyckligt, tvärtemot sin egen historia.
Jane Austen har skrivit 6 romaner. Samt en ofullständig, som en annan författare har avslutat. Jag har givetvis dom alla sju.
Alla romaner har filmatiserats, en del flera gånger. Och liksom böckerna så har jag alla filmerna...
Ja, jag är galen... Men har man läst en bok, så vill man läsa fler, så är det bara.
Min första Austen bok var "Emma". Jag föll direkt, och blev fullständigt uppslukad av boken. Jag sörjde flera dagar efter, när jag läst slut den. Självklart köpte jag en till, och sen en till, och sen alla som fanns. Även böcker om Jane, filmer om Jane, ja allt som fanns!!
Många författare använder Janes grundhistorier och gör om den till sin, i modernare tappning, typ "Bridget Jones dagbok", både bok och film. Andra använder hennes böcker som en del i sin egen roman, typ "The Jane Austen book club" som också filmatiserats.
Om jag ska rekommendera någon av dessa 6 böcker (den sjunde är inte en "riktig" Austen bok..) så är det "Stolthet och fördom" som ligger i topp, och "Emma" som fick mig att förälska mig i hennes romaner.
Hon hade en förmåga att skapa karraktärer som är oförglömliga, lik sprätthanen Mr Collins i "Stolthet och fördom" och den hysteriska Mrs Bennet, som ständigt är i behov av luktsalt, för att inte svimma.
Eller Mr Woodhouse, Emmas far, som ständigt är sjuk och tror sig dö lite varje morgon...
Alla hennes romaner är skrivna med en finess och underfundig ironi, som gör att man småler genom hela romanen. Det är inte för inte det finns böcker med bara Jane Austen citat och utryck, likt:"Den som aldrig klagar, väcker aldrig medlidande" Eller "Det är alltid obegripligt för en man att en kvinna någonsin skulle neka ett erbjudande om äktenskap."
Nedan följer lista på de 6 romaner skrivna av Jane Austen:
Förnuft och Känsla (1811)
Stolthet och Fördom (1813) finns i nyöversättning som man bör välja
Mansfield Park (1814)
Emma (1816)
Northanger Abbey (1818)
Övertalningen (1818)
onsdag 1 februari 2012
A...-författare
A-författare, betyder inte att de är bättre än någon annan, utan att de har efternamn som börjar på A.
I min bokhylla finns det 63 böcker med författare som börjar på A.. 63 titlar, där Jane Austen är den som har flest titlar av dom, hon står för 7 titlar.
Därefter är det Jean M Auel som har skrivit böckerna om Ayla och Jondalar, vi har dom alla 6 st, även den sista som kom ut alldeles nyligen "De målade grottornas land". Den ska bli spännande att läsa, men enl min man (som grabbar åt sig böckerna först och läser snabbt) så var den inte så bra, lite långsam och händelselös, enl honom.. Kan ju vara så att det är mycket kärlek och mindre action, vilket passar mig bättre. Jag får återkomma med det!!
Första titeln/boken är" Löparna" av Christian Aage, (vilket är en pseudonym för Kjell E. Genberg) en kriminalroman som säkert är bra om man gillar kriminalromaner... Jag är ingen vän av deckare och kriminalromaner...
Nä, min passion är Jane Austen. Denna fantastiska författare som dog alldeles för tidigt. Henne ska jag ägna en egen blogg åt, vid senare tillfälla.
Jag ska nämna andra författare i denna A-författares skara, som jag kan rekommendera. Jean M Auel, som jag tidigare nämnde, om böckerna om Ayla och Jondalar. Romanserien börjar med "Grottbjörnens folk" med handling som är tänkt att utspelas i Europa för 30 000 år sedan i slutfasen av senaste istiden. Snacka om research... De fem första böckerna kom ut för 25-30 år sen, och var stora succeer när de kom. Jag gillade bäst "Hästarnas dal", men de andra fyra var också mycket bra. Den sista boken "De målade grottornas land" kom ut 2011, och som sagt; jag har inte läst den än, utan får återkomma om den är lika, bättre eller sämre än de fem första.
Andra namn som kan nämnas är (jag nämner dom i bokstavsordning) Jane Adams "Ge om ta" som handlar om 3 kvinnor som bor tillsammans i New York. Vi följer deras olka karriärer och relationer. Feel good!!
Richard Adams, "Den långa flykten" är en underbar bok om ett kaninsamhälle, och deras flykt tillsammans. Helt underbar. Även om det låter tråkigt när man beskriver den, kaninsamhälle, men jag kan varmt rekommendera den.
Inger Alfven, Isabelle Allende, Jeffrey Archer med sina politiska thrillers. Kate Atkinson "I museets dolda vrår" mm underbar!. Majgull Axelssons "Aprilhäxan" som är ryslig att läsa, och såå bra, men ett ganska dåligt slut. Jag har så svårt får dåliga slut!!!!!
Sista boken på A-författare är Ruby M Ayres roman "Kärleken är blind" från 1939, som min gamla ex man gav mig. Inte en av de bästa kärleksromaner jag läst, men för att var skriver 1939 så är den helt ok.
I min bokhylla finns det 63 böcker med författare som börjar på A.. 63 titlar, där Jane Austen är den som har flest titlar av dom, hon står för 7 titlar.
Därefter är det Jean M Auel som har skrivit böckerna om Ayla och Jondalar, vi har dom alla 6 st, även den sista som kom ut alldeles nyligen "De målade grottornas land". Den ska bli spännande att läsa, men enl min man (som grabbar åt sig böckerna först och läser snabbt) så var den inte så bra, lite långsam och händelselös, enl honom.. Kan ju vara så att det är mycket kärlek och mindre action, vilket passar mig bättre. Jag får återkomma med det!!
Första titeln/boken är" Löparna" av Christian Aage, (vilket är en pseudonym för Kjell E. Genberg) en kriminalroman som säkert är bra om man gillar kriminalromaner... Jag är ingen vän av deckare och kriminalromaner...
Nä, min passion är Jane Austen. Denna fantastiska författare som dog alldeles för tidigt. Henne ska jag ägna en egen blogg åt, vid senare tillfälla.
Jag ska nämna andra författare i denna A-författares skara, som jag kan rekommendera. Jean M Auel, som jag tidigare nämnde, om böckerna om Ayla och Jondalar. Romanserien börjar med "Grottbjörnens folk" med handling som är tänkt att utspelas i Europa för 30 000 år sedan i slutfasen av senaste istiden. Snacka om research... De fem första böckerna kom ut för 25-30 år sen, och var stora succeer när de kom. Jag gillade bäst "Hästarnas dal", men de andra fyra var också mycket bra. Den sista boken "De målade grottornas land" kom ut 2011, och som sagt; jag har inte läst den än, utan får återkomma om den är lika, bättre eller sämre än de fem första.
Andra namn som kan nämnas är (jag nämner dom i bokstavsordning) Jane Adams "Ge om ta" som handlar om 3 kvinnor som bor tillsammans i New York. Vi följer deras olka karriärer och relationer. Feel good!!
Richard Adams, "Den långa flykten" är en underbar bok om ett kaninsamhälle, och deras flykt tillsammans. Helt underbar. Även om det låter tråkigt när man beskriver den, kaninsamhälle, men jag kan varmt rekommendera den.
Inger Alfven, Isabelle Allende, Jeffrey Archer med sina politiska thrillers. Kate Atkinson "I museets dolda vrår" mm underbar!. Majgull Axelssons "Aprilhäxan" som är ryslig att läsa, och såå bra, men ett ganska dåligt slut. Jag har så svårt får dåliga slut!!!!!
Sista boken på A-författare är Ruby M Ayres roman "Kärleken är blind" från 1939, som min gamla ex man gav mig. Inte en av de bästa kärleksromaner jag läst, men för att var skriver 1939 så är den helt ok.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)