M-Författare

M-Författare är inte Megakända, eller röstar på Modraterna. Inte tusen (Mille) stycken heller. Utan det är författare som har ett efternamn som börjar på M.

Jag befinner mig för närvarande i Italien på min vackra och inspirerande terrass. Varför jag kan ta mig tid att skriva i min blogg, som idag ska ta upp M-Författare.
I Lailas Bibliotek finns det 106 st. Väldigt många. Det är så många att jag har svårt att välja ut några specifika. Jag ställde mig frågan om jag ska ta upp de vanligaste och mest kända, eller om jag ska ge er några mindre kända, men som i mitt tycke är speciella. Jag enade mig själv om att bara skriva om de jag tycker om...

M-Författare som jag bör och vill nämna är Nobelpristagarna Thomas Mann med sin Buddenbrooks och Toni Morrison med sina Jazz och Paradis. Båda författarna är bra och mycket läsvärda.

Svenska klassiska författare, många av dom proletärförfattare, såsom Moa Martinsson med sin trilogi om sin barndom. (Moa som var gift med Harry Martinsson, också en Nobelpristagare, fast jag tycker ju att det borde vara Moa som fick priset..). Och Wilhelm Moberg med sin fantastiska romansvit om utvandrarna.
Klassiker som har satt sitt avtryck i världslitteraturen, som den franska författaren Guy de Maupassat med Fettpärlan och Bel Ami. Skrivna på sent 1800 tal, men känns väldigt moderna, och underhållande.
Att inte förglömma Margret Michells bombastiska roman Borta med vinden. Som sen blev en film att grina till, på både engelska med svensk text, och sen i mitt fall, italienskt dubbad... underbart!!
Den sista klassikern i bloggen är en kär bok, Axel Munthes Boken om San Michele. A Munthe var livmedikus och hovläkare till Drottning Victoria till hennes död 1930, det ryktas också om att han var hennes älskare (men säg inte att jag har skvallrat om det). Förutom det så var han läkare i Paris och Neapel och gjorde heroiska insatser vid Koleraepidemin. Han uppförde sedemera huset San Michele på Capri och levde där under lång tid. Idag är det ett hem för svenska konstnärer. Boken om San Michele är en självbiografisk roman, man kan undra om en del är skrönor och sagor. Men om boken är sann, kan man bara gratulera till ett rikt liv. Åhh så roligt att läsa om.

Henning Mankell kan jag ju inte undvika, av flera skäl. Bland annat för han har 14 titlar i Lailas Bibliotek. Det är min mans favoritförfattare. Och jag kan berätta att han även blev min, efter 2 timmar tillsammans med honom på Östersunds flygplats, där vi båda kom för tidigt och blev sittande, väntande på vårt flyg. Han var väldigt trevlig och ställde utforskande frågor om mig och mitt jobb. Så om det kommer en bok av honom, som handlar om en Elektronik komponent försäljare, så är jag dennes förebild..
En annan deckarförfattare som är lite mer i min smak är Jan Mårtensson med sina Homandeckare. Lite av "Feel-Good"... Hans bok Vinprovarna är försvunnen från Lailas Bibliotek. Och konstigt nog även i min mammas bibliotek. Så nu undrar jag om det finns en Vinprovarna-tjuv?? Någon som samlar just på denna roman och går runt i husen och snor just den boken...??

Andra M-Författare som jag gillar är bl a Bodil Malmsten, som har ett vackert, poetiskt språk. Katarina Mazetti, med sina underhållande romaner; Grabben i graven bredvid osv. Frank McCourts Ängeln på sjunde trappsteget som får fattgdom och misär att verka trevligt..
Colleen McCullough har skrivit många bra romaner, bl a Törnfåglarna, om prästen som väljer kyrkan istället för kärleken (hur sjutton kan  man göra det..?).
James A Micheners roman Hawaii är en storslagen bok om hur Hawaii grundades av vulkaner som rest sig ur havsbotten.

Ed McBain, som egentligen heter Evan Hunter, skriver också deckare, eller kriminalromaner. En av hans böcker har jag köpt två gånger... På Arlanda köpte jag romanen Is för att läsa på resan till Japan. När jag kom fram hade jag 1 kapitel kvar, spänningen var olidlig, vem var mördaren?? Då glömde jag kvar boken i tidningsfickan. Jag led hela min vistelse i Tokyo pga att jag inte fick veta upplösningen. När jag kom hem köpte jag boken igen, på Arlanda, och jag kan avslöja att mördaren inte var den jag trodde...

Tack för mig, nu ska jag sätta mig i solen



(936)

L-Författare

L-Författare är inte bara böcker av eller om Linné, (Carl von Linné är den ende som internationellt betecknas med en enda bokstav, L). L-Författare är givetvis författare som har ett efternamn som börjar med L..

I Lailas Bibliotek finns det 80 st L-Författare, ganska många med andra ord. Populär bokstav att börja sitt efternamn med.
Den som har flest titlar bland L-Författare är en deckare förståss... Robert Ludlum. Inte min favoritdeckare precis, men jag är ju ingen deckarslukare heller... Och förutom honom finns det flera deckare; John Le Carre med sina Smiley böcker. I min smak; röriga och på tok för många människor att hålla reda på. Sen har vi de lite nyare och populära Åsa Larsson, Camilla Läckberg och Jens Lapidus, med sin Snabba Cash.

Nä, mer i min smak är skönlitterära böcker som Pierre La Mure Målaren på Moulin Rouge som handlar om den fantastiska målaren Henri de Toulouse-Lautrecs liv i Paris runt sekelskiftet. Han levde ett hårt  liv som var dvärg och utstött av alla, utom av de prostituerade i den undre världen.
D.H. Lawrence utmanande roman Lady Chatterleys älskare, som på grund av de erotiska handlingen blev förbjuden i många länder. Idag är det väl ingen som höjer på ögonbrynen, men även andra delar i boken är jättebra.
Jack Londons Skriet från Vildmarken, Väinö Linnas Okänd Soldat och Ira Levins Rosemarys Baby är romaner som jag gärna läser om.
Klassiker bland L-Författare är Selma Lagerlöf med bl a sina romaner Jerusalem och Gösta Berlings saga. Jonas Lie, Torgny Lindgren, Ivar Lo-Johansson, Alice Lyttkens och Sara Lidman är också klassiker som bör nämnas.
Vi har även en Nobelpristagare bland L-Författarna, Doris Lessing, med sin bok Den Femte Sanningen, som är en läsvärd och intressant roman.
På 70-talet kom Ulf Lundell in i våra liv, och fick en hel generation att börja läsa. Hans deburoman Jack där vi alla kände igen oss mer eller mindre, och kallades Sjuttiotalets generationsroman.
Lite nyare svenska romaner som har bidragit till alla böcker om författarens relation till sin pappa, är Åsa Lindbergs roman Mig äger ingen, och Mian Lodalens roman Dårens dotter, som båda handlar om sin uppväxt med sin egensinniga pappa. Båda fantastiskt bra.

Avslutningsvis måsta jag ju nämna Stieg Larssons Millenniumserie om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. En av de få deckare som jag gillar. Den bästa av de tre böckerna är del ett; Män som hatar kvinnor. Den har en historia och en gåta som man får följa och lösa tillsammans med Mikael och Lisbeth. De andra två böckerna handlar bara om Lisbeth liv och öde, vilket är nog så intressant. Men jag saknade något, flera gåtor att lösa, som i första delen!!


(906)